cchunkky

jag gav dig lycka , du gav hat.

jag visade sorg, du byggde en borg.

en mur ifrån mig.

en barriär mellan oss.

du tog avstånd, lämnade mig i skiten.

jag fick ordna upp allt , nu är jag rätt sliten.

bara dina ord ekar i mitt huvud.

dina slag gör nya märken varje dag.

efter ett tag kom du tillbaka du ville ha mer , du ville prata

du sa att du älskade mig, att allt skulle bli bra, att du slutat med skiten att du hade tagit tag i ditt liv.

det sluta med att du tog någon annan , andvände mig som sköld. utnyttjade min snällhet, utnyttjade den andra tjejens kropp. att du lever förstår jag inte, att gud skapade dig var nog ett misstag?

skitsamma du tillhör det förflutna , det oseriösa , det bortglömmda

när du rörde mig fick jag kalla kårar, rysnigar längst ryggraden , jag hatade varje minut med dig men jag stannade av räddsla

NU

har jag något så mycket bättre någon jag kan prata med, någon som accepterar mig, inte plågar mig , någon som är ordentligen och seriös, någon som visar känslor istället för att skriva dom. någon som betyder massor för mig.

han gör mig aldrig illa han bryr sig om mig, tar hand om mig ja han gör mig lycklig. hans familj är underbar ja han lever inte på mitt liv eller på min livkraft. han har fått mig att ställa mig upp igen , att visa mig stark, fått mig att förstå att ordet perfekt finns.

jag vet inte hur jag ska visa min uppskattning för micke, det är omöjligt. jag älskar varje minut med honom , varje sekund, jag vill inte lämna hans sida.

det är svårt at säga det men jag är faktiskt kär& och jag har ALDRIG varigt kär förut .

men det är en mäktig kännsla.